Scroll to top

1000 kr i månaden för Kim Lal med familj i Kathmandu

Kim Lal och Laxmi utanför sitt plåthus
Roshan och Laxman med en kompis

Sedan ett år tillbaka stöttar jag temporärt en familj i Kathmandu med 1000 kr i månaden. Det är så långt ifrån “effective altruism” man kan komma men ibland kan man inte låta bli att engagera sig smått och låta hjärtat styra. Kim Lal överlever inte utan sina immunsuppressiva läkemedel. Och de är dyra. Just nu är situationen extra svår  – den mycket smittsamma covidvarianten B.1.617 härjar som värst och landet är inte rustat för att ta hand om alla sjuka och avlidna. Stora delar av landet har för tredje gången gått in i en total “lockdown” och ingen kan arbeta, eller röra sig utomhus. Utan inkomst – inga mediciner. Kanske kan vi tillsammans skicka en liten extra sudd som stöd under denna svåra tid?

Kim Lal (pappa) och Laxmi (mamma) Reuli från distriktet Salyan bodde på BAS härbärge tillsammans med sina söner för ca sju år sedan. Innan dess arbetade Kim Lal i Dubai (ett vanligt försörjningssätt i Nepal – ca 26,5% av landets BNP består av pengar som skickas hem av utlandsarbetande nepaleser) – tyvärr drabbades han av njursvikt och tvingades åka hem till byn i Karnali Province. Hans tillstånd förvärrades och en resa till huvudstaden för sjukhusvistelse och regelbunden dialys blev nödvändig. Men det räckte inte. En transplantation var det enda som kunde rädda honom och hela familjen inkvarterades på BAS Nepal.

Ingen i Kim Lals biologiska familj var villig att donera en njure men Laxmi ställde upp i ett försök att rädda sin man. Familjen sålde sin lilla bit land i Salyan, och alla sina ägodelar, för att bekosta transplantationen – 180 000 kr blev slutsumman. En förmögenhet Karnali där en av två invånare räknas som multidimensionellt fattiga.

Efter operationen flyttade Kim Lal, Laxmi och de två sönerna Roshan och Laxman till BAS Nepals jordbruk där de fick avlönat arbete och ett hus att bo i. Tyvärr blev operationen inte helt lyckad och Kim Lal är beroende av dyra immunsuppressiva läkemedel för att överleva. Tack vare dem överlever han dock och nu har familjen lyckats hyra lite mark i utkanten av Kathmandu tillsammans med två andra familjer. Där bor de i ett plåtskjul och odlar pumpa och majs. Inte ett enkelt liv men de överlever. När arbete finns jobbar Kim Lal som vakt och Laxmi som städerska. Just nu pågår en lavinartad ökning av den mycket smittsamma covidvarianten B.1.617 och ingen minskning är i sikte. Kathmandu är i total lockdown och ingen får gå ut, och ingen kan arbeta. För en familj som redan lever på gränsen är livet extra svårt. 

Sedan ett år tillbaka har jag skickat 1000 kr i månaden för att täcka kostnaderna för de immunsuppressiva läkemedel Kim Lal behöver. Det är ett givande som har en gräns – när ekonomin vänder och båda har arbete behövs inte pengar utifrån. Men för nu tänkte jag vi tillsammans kunde skicka en extra sudd till dem som min födelsedagspresent! Mina vänner Jenny & BJ i Kathmandu som ser till att pengarna kommer fram åker till Sverige i juni och då är länken bruten tills de återvänder hem. Så en extra slant som backup skulle komma väl till pass! 

Har du 49 kr över swisha mig på 070-389 47 45 så skickar jag mina 1000 kr och det extra jag får in till familjen den 31 maj! Om 50 vänner donerar 49 kr har Kim Lal pengar till mediciner i nästan 4 månader <3

Denna gång blev det över till en chokladkaka
Onlineundervisning är omöjlig för barnen - här finns inga datorer eller uppkoppling.